Because it's worth it!

Compte tenu de nos expériences des années précédentes et de la situation des vols en France, nous nous attendions à tout. Chaque membre de la famille a été muni d'un kit de survie: brosse à dent, pyjamas, etc. dans son bagage à main.
Pour cet aller, nous volons Air France avec escale à Paris. A notre grande surprise, presque pas de retards sur les avions. Mais voilà, arrivés à Toulouse à 20h30, nous n'étions pas encore à destination! Tout d'abord, il nous manque une valise... Mais pas de problème, nous avons l'habitude. Nous attendons plus d'une heure pour faire enregistrer la perte. Puis la voiture louée, une BMW soit disant grand modéle,  s'avère avoir un coffre beaucoup trop petit pour nos besoins (malgré la valise manquante)!  Nous changeons pour le modèle Kangoo.. moins classe mais plus pratique! Finalement, en route pour les Pyrénées! 
Aprés avoir passé la grande ville, Saint-Girons, neige sur la route. Nous avancons à petits pas avec nos pneus d'été!  A 2 km de l'arrivée, au village d'Aleu, pente abrupte et verglassée, nous ne passons pas! Aprés, ce qui nous semble être une éternité, à essayer de décoder le manuel d'utilisation, nous réussissons enfin à mettre les chaines ! Hourra, nous arrivons enfin à la maison à 1h30 du matin! L'Ariège ca se mérite!

Hier, première promenade. Il fait frais mais le temps est splendide. En arrière plan, le Mont Valier qui domine notre paysage et que nous ne lassons pas de photografier.


Med tanke på problemen föregående år och den aktuella flygsituationen i Frankrike så var vi beredda på allt. Alla i familjen hade varit noga att packa allt som kunde tänkas behövas i handbagaget.
För den är resan flög vi Air France via Paris. Till vår stora överraskning var det nästan inga förseningar, men när vi kom fram till Toulouse 20.30 så var vi ju ännu inte framme vid huset! Till att börja med saknades en väska... fast det är vi ju vana vid. Väntan på väska och kön för att anmäla förlusten tog över en timme. Därefter visade det sig att den hyrda bilen, modell stor, var en BMW vars bagagelucka var alldeles för liten för våra behov (trots att en väska saknades)! Så vi bytte till en Kangoo, inte alls lika lyxig, men betydligt mer praktisk. Äntligen kunde vi köra mot Pyreneerna!
Efter den "stora staden", Saint-Girons, började vi se snö på vägen. För säkerhets skull körde vi långsamt. Bara 2 km från målet, i byn Aleu, var det en brant och isig backe. Det kändes som om det tog en evighet att avkoda instruktionerna för snökedjorna (efter midnatt under en ensam gatlykta), men i själva verket var det rätt lätt när vi väl förstod hur vi skulle göra! Hurra, vi kom till slut fram halv två på natten. Det är värt det för Ariege.
Igår tog vi de första promenaderna. Lite kallt men strålande väder. Här syns Mont Valier som dominerar landskapet och som vi aldrig tröttnar på att fotografera.

Vue de la maison/utsikt från huset.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0